Visst är det väl en ovanligt vacker oktober i år. När jag tittar ut genom ett av fönstren i mitt behandlingsrum, behandlingshus, är det just nu det här jag ser. Så vackert och fridfullt! Kan man bli berusad av vackerhet?!
Hursomhelst så känns det härligt att se det som är och lägga märke till förändringarna.

Det lilla huset som sedan februari 2021 är min underbara arbetsplats har två smala, höga fönster som sitter på en höjd så att ingen kan se in (inte för att det någonsin är någon utanför, men ändå) men när man tittar ut ser man träden och himlen och fastän jag har haft möjlighet att se dessa träd under mer än 30 år (eftersom jag bor i huset bredvid) så är det som om jag nu ser dom på ett helt nytt sätt.

Jag är så glad att kunna erbjuda behandlingar i denna underbara miljö. Varmt välkommen!
Och ja, jag vet, this too shall pass. Jag minns dock från förra året att det var ganska häftigt att se hur aspens löv såg ut att tävla om vem som kunde komma först till marken. Allting har sin charm.

”This too shall pass” är ett gammalt persiskt ordspråk som har översatts till många språk. Det är en reflektion över att ingenting varar för evigt.

Bra stunder. Dåliga stunder.
This too shall pass.

Ibland kan det kanske vara bra att påminna sig om detta och kanske blir det då lite lättare att vara mera här och nu, att vara mindful.

Symboliken påminner om betydelsen av körsbärsblommans blomning i den japanska kulturen, där blomningens olika skeden påminner om livets förgänglighet.

(Just nu, när jag skriver det här, är jag vid gott mod, himlen är blå och luften höstklar, solen skiner på björkarnas löv som skimrar likt guld. This too shall pass – vi vet hur det brukar vara i november.)