Skogsviol

Jag har ett underbart jobb där jag har förmånen att träffa många fina människor och ibland får jag ta del av någons klokskap. En fantastisk kvinna, lite äldre, en bit över 80, och jag pratade lite om vad meningen med livet är och hon sa ungefär så här:
Man kan inte riktigt prata om meningen med livet, vi är en del av det stora hela.

Jag tittar nu på ekorren i trädet utanför fönstret och tänker att kurre är en del av det stora hela, precis som jag, som du, som alla andra. Som humlorna, bina, fjärilarna.

På något vis tycker jag att det är en härlig tanke – det känns bra att vara en del av det stora hela. Man är som sagt en del av det stora hela och samtidigt är man bara en liten, liten, liten del. Precis som den lilla skogsviolen.