Jag har just läst en intressant och bra artikel i branschtidningden ’Kroppsterapeuten’, som pekar på trenden att lägga till ordet medicinsk framför sin yrkestitel. Författaren, Peter Feldt, frågar om det är rätt att sträva efter att knyta an till sjukvården. Varför inte istället höja statusen på svensk traditionell friskvård.
Han menar också att just ordet medicinsk kan skapa felaktiga förväntningar.
Jag funderar lite över detta och varför jag själv läste Basmedicin under ett år. Dessutom gick jag för några år sedan ytterligare en kurs på Axelsons Gymnastiska Institut som gav mig rätten att kalla mig Medicinsk Massageterapeut.
För mig har det funnits flera anledningar till denna vidareutbildning.
Jag anser att kroppen är fantastisk och spännande. Ju mer man lär sig desto mer fascinerad blir man över hur bra det för det mesta fungerar. Att vidareutbilda mig har också varit ett sätt att visa att jag är seriös och har en önskan att lära mer.
En av de viktigaste saker som jag har fått med mig från mina utbildningar är en ökad känsla för när jag INTE ska behandla, när jag istället ska hänvisa till sjukvården.
Jag tycker att det var en bra och tankeväckande artikel. Det borde vara självklart att fokusera på friskvård och att stärka friskvårdens status. Vi sköter om våra tänder för att slippa drabbas av karies och tandlossning. Vi äter bra mat och motionerar för att försöka undvika att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Vi kan gå på massage för att slippa få spänningshuvudvärk eller ont i ryggen. Vi kan gå på massage för att bli av med ett lättare lymfödem och på så sätt förhindra att det utvecklas till ett allvarligt ödem. Vi kan gå på massage för att omvandla ett stresstillstånd till en känsla av lugn och ro. Vi kan gå på massage bara för att det får oss att må ännu bättre.
Det borde vara självklart att fokusera på friskvård som ger ökad livskvalité och välmående.