Jag har skrivit flera inlägg om det här med tid tidigare och kanske är det inte så konstigt att det är ett ständigt återkommande ämne, tid är det vi har och livet är ju hur vi spenderar vår tid.
Det är många faktorer som påverkar vad vi gör med den tid vi har och de flesta av oss upplever nog att det emellanåt är svårt att få tiden att räcka till.
För en tid sedan läste jag en bok som heter ’Wiser’ av Dilip Jeste och Scott Lafee. Jag har tänkt att när jag får tid (!) gå tillbaka och läsa om vissa delar men för stunden är det ett citat som har fastnat och som jag vill dela med mig av. Här kommer det, skrivet av poeten Carl Sandburg:
”A man, or woman, must find time for himself. Time is what ve spend our lives with. If we are not careful we find others spending it for us….It is necessary now and then for a man to go away by himself and experience loneliness; to sit on a rock in the forest and to ask himself, ”Who am I, and where have I been, and where am I going?”…If one is not careful, one allows diversions to take up one’s time-the stuff of life.”
För den som är intresserad kan jag tillägga att Carl Sandburg föddes i USA 1878 och att hans föräldrar var från Östergötland. Carl Sandburg tilldelades Pulitzerpriset två gånger (1940 och 1951). 1959 besökte han Sverige och tilldelade då medaljen Litteris et Artibus. Han dog 1967.